Krönet på backen kommer allt närmre

Denna veckan har varit enormt påfrestande på mitt psyke, det är nästan svårt att fatta att den faktiskt är över. Trodde inte riktigt att det skulle bli ett slut. Har ju haft en ganska tuff period länge nu, många bäckar små... Vart och ett för sig hade nog "bekymren" varit lättare att hantera, men när allt klumpas ihop blir det en ganska tung börda att bära. Har dessutom blött en massa näsblod den här veckan. Gör det rätt ofta vintertid, men det ska visst inte vara så bra så två av mina kusiner och nån vän har rått mig att söka läkarhjälp. Ska ta tag i det snart!

Golvrenoveringen var otroligt jobbig tycker jag, det hade väl antagligen gått mycket lättare om jag känt mig piggare. Sist vi renoverade hela butiken (frivilligt) så var det väldigt mycket enklare. Då hade man ju ett nytt och fräsch slutresultat att se fram emot, detta golvbyte innebar lika mycket jobb men resultatet var ju ändå lika som innan. Bortsett från vattenskada såklart. Undersökningsrummen är ju fortfarande kvar att göra, men det är ju inte riktigt lika bökigt.

Som om inte detta var nog så har även slipmaskinen jävlats ett tag. Tog ett bra tag att inse vad själva felet var (glasen blev förskjutna) och kunna rätta till det. Måååååånga glas har blivit fel, och jag har liksom tagit på mig den bördan och känt mig värdelös på mitt jobb för det är ju ändå jag som slipar det mesta. Det var ganska lättande att inse att det faktiskt inte var MITT fel utan maskinens. Felet är nu kalibrerat och efter nyår kommer dessutom en sprillans ny slipmaskin till jobbet! Det blir bra!

Ja, helt enkelt har dom senaste månaderna känts som en rätt seg uppförsbacke utan att veta när det planar ut. Men nu tycker jag mig ändå se krönet på backen. Igårkväll när jag kom hem från jobbet var jag helt vansinnigt trött. Grinfärdig och illamående. Kollade lite tv, drack te och slog in nåt paket. La mig sen för att sova, men det var ju som vanligt omöjligt. Och sen vips, så klev jag upp och klädde på mig och körde ner till Bollnäs för att sova hos en vän, eller vad det nu är? Och det visade sig vara ett riktigt bra drag. Behövde verkligen den närheten, så även om jag sovit rätt kasst så känns det ändå som att mycket energi fyllts på.

När jag kommit hem idag åkte jag efter en stund upp till Annika. Tanken var att jag skulle fota Caspian, men det blev liksom aldrig av så det får bli vid ett senare tillfälle. Kul att få ett sånt förtroende, även om jag tvivlar själv på min kunskap. Men nån bild ska jag väl kunna få till.
Alla fall så satt vi många timmar och bara pratade om allt mellan himmel och jord och jag fick väldigt mycket positiv energi av det med. Jag är fortfarande fysiskt trött men det känns lättare i sinnet. Jobbar nu bara måndag 9-18, tisdag 9-16 och lördag 10-14 sen har jag lite välbehövlig ledighet att njuta av.

Har även en trevlig dag framför mig i morgon. Först väntar 2-årskalas för Olle och sen på kvällen kommer massa fina tjejer hit på glöggmys!